Vinnare med rätt vätska Vissa typer av automatiska vattenkoppar kan leda till att hästar dricker för lite. Efter ansträngning återhämtar sig hästar dessutom snabbare om de får koksaltlösning istället för vatten, något som kan vara särskilt betydelsefullt vid tävlingar som pågår flera dagar i sträck. Det visar veterinär Sara Nyman, SLU, i en doktorsavhandling om hur hästar reglerar sitt vätskebehov. En frilevande häst betar framförallt gräs, som består av upp till 80 procent vatten. I Sverige tillbringar de flesta hästar lång tid inomhus, åtminstone under vinterhalvåret, och utfodras med en begränsad mängd foder. Fodret, ofta hö och havre, innehåller endast 15 procent vatten. För dessa hästar är dricksvattnet den absolut viktigaste vattenkällan. I många stallar finns idag automatiska vattenkoppar, men hästar kan också dricka ur hink eller gemensamma kar. Avhandlingen visar att hur mycket en häst dricker varierar mellan olika individer, även om de yttre förutsättningarna, som stalltemperatur, foderstat och motion, är lika för alla. Av stor betydelse är dock vilken vattenkälla som finns i stallet. När hästarna fick välja mellan att dricka ur en hink eller ur en automatisk vattenkopp med tryckventil, föredrog samtliga hink. Hästarna drack dagligen 40 procent mer vatten ur hink än ur en flottörkopp, och efter en vecka med en sådan vattenkopp påverkades dessutom vätskebalansen negativt. En sådan vattenkälla måste därför anses som direkt olämplig för hästar. En förutsättning för att en häst ska må bra och kunna utföra ett hårt arbete är att den har en normal vätskebalans. Hästens främsta sätt att göra sig av med den överskottsvärme som uppstår vid muskelarbete är genom att svettas. Detta kan innebära en stor förlust av vatten och lösta salter, upp till 10-15 liter per timme. Avhandlingen visar att det kan ta flera dagar för en häst att återställa sin vätskebalans efter en sådan svettförlust, trots fri tillgång till vatten och ett dagligt salttillskott i fodret. När samma hästar istället gavs motsvarande mängd fysiologisk koksaltlösning återställdes vätskebalansen redan samma dag. I en delstudie delades hästarna in i tre grupper och erbjöds fysiologisk koksaltlösning, vatten eller saltpasta och vatten under en kortare distansritt (62 km). Studien visar att hästar som fick koksaltlösning drack mest och återställde 84 procent av viktförlusten redan inom tre timmar. De hästar som endast fick vatten att dricka återställde bara 46 procent under samma tid. Den grupp som gavs saltpasta direkt i munnen för att stimulera törst, drack inte mer än de som endast erbjöds vatten. Dessutom verkar saltpastan förändra vätskefördelningen mellan blod och celler på ett ofördelaktigt sätt, och metoden är därför inte att rekommendera. Veterinär Sara Nyman, vid Institutionen för Djurfysiologi, SLU, försvarar fredagen den 19 januari 2001 kl. 09.15 sin doktorsavhandling Water intake and fluid regulation in the horse. Disputationen äger rum i Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, SLU, Ultuna. Opponent är professor Gary P. Carlson, Davis, Kalifornien. Mer information: Sara Nyman, 018/67 28 18, 0703-437 629 Övrig information se http://www.djfys.slu.se 2001 - 1 - 10. Upprättad av Sara.Nyman@djfys.slu.se Institutionen för djurfysiologi